Nuförtiden så säljs i princip inga spel utan någon form av DLC (Downloadable Content). I tanken så är idén bra. Du får ju möjlighet att ladda ner nya godsaker till spelen allt eftersom vilket gör att spelet varar längre! Visst?
Nja. Tanken är kanske god, men utförandet är desto värre. När du köper ett nytt spel får du ofta med DLC redan från början. När jag t.ex. köpte Red Dead Redemption så följde det med följande saker: 1) Gyllene vapen vilket gör att min karaktär får mer Fame när han dödar fiender 2) En superb häst 3) En speciell uppsättning kläder som gör att "hjälten" återfår "Dead eye" dubbelt så snabbt som vanligt. 4) Spelets soundtrack De gyllene vapnen är egentligen bara irriterande då det ser lite väl flådigt ut att springa omkring med guldglänsande vapen i en annars rätt skitig upplaga av Vilda västern. Kläderna är faktiskt rätt ok då man faktiskt måste förtjäna dem genom att göra diverse saker i spelet för att få tag på dem. Hästen är däremot ett större problem. Det finns dussintals olika sorters hästar i spelet men i och med att du får en superb häst redan från början så missar du hela grejen med att skaffa nya hästar. De är rätt dyra dessutom. Risken är alltså att man missar en del av det som spelet egentligen handlar om. Allt för att hindra folk från att köpa spelet begagnat. Suck. Hästexemplet i Red Dead Redemption är tyvärr inte det enda. I många andra spel skänks/säljs det innehåll som gör att en del av spelkänslan i spelen försvinner. Varför leta rätt på massvis av gömda lådor i Just Cause 2 när man istället kan spendera två dollar för att köpa ett paket med fordon eller vapen som är bättre än något av de som finns i spelet (och som man annars behöver nämnda lådor för att uppgradera)? Det finns även bra DLC. Till Borderlands, GTA 4 och Fallout 3 har det t.ex. kommit ut rejäla expansioner som ger många timmars spelglädje. Dessa är dock undantagen från högarna med spejsade kläder, vapen, fordon, rustningar etc som ska sjunga sin sirensång: "Köp mig inte begagnad, köp mig ny!" samt "Sälj mig inte begagnad, titta på allt spännande som kommer ut!" Om jag bara hade lite viljestyrka och struntade i att aktivera DLCn som följer med spelen. Tyvärr kan jag inte låta bli att installera allt... "Annars är ju spelet inte komplett!" - ropar mitt begär, även när mitt förstånd säger att det snarare är tvärt om. Så snälla, sluta skicka med eller sälja strunt-DLC. Acceptera att en del spel (likt bilar, böcker, filmer och allt annat som inte är mjukvara) säljs begagnade och jobba på lite riktiga expansioner istället!
Alpha Protocol är ett nytt spel från Obsidian till PC/Xbox 360/PS3. Det gör ett försök att blanda rollspel och action, lite à la Mass Effect 2. Du gör uppdrag och får erfarenhetspoäng som sedan används för att bli bättre på färdigheter. Ju bättre du blir på färdigheterna, ju fler specialförmågor får du och ju mer bonusar får du inom olika områden. T.ex. så kanske du får plats med mer ammunition i ditt hagelgevär, kameror tar längre tid på sig att hitta dig, eller att du tål mer etc. I själva spelet så far du världen runt och löser uppdrag, hittar pengar, köper färdigheter, köper vapen och pratar med diverse figurer. Allt för att försöka sätta dit några elaka terrorister och de som eventuellt ligger bakom det hela. Än så länge har jag bara hunnit spela några timmar men det har i alla fall varit tillräckligt för att inse att PC-versionen tyvärr inte känns helt klockren. Kontrollen känns lite märklig, sikten och andra indikatorer är groteskt stora. Ikoner svävar över allt som man kan göra något med (vilket kan vara en för- eller nackdel beroende på om inlevelse eller enkelhet är det viktigaste). Trots att jag tydligt kan se mitt mål så träffar jag ofta osynliga kanter på föremål osv, osv.... Andra problem är att animationerna är förskräckliga. Jag har t.ex. ibland svårt att inte brista ut i skratt eller gråt (beroende på sinnesstämning) när min avatar försöker smyga framåt. Banorna är rätt linjära, även om det finns lite valfrihet hur man tar sig framåt. Huvudpersonen är tyvärr också rätt osympatisk och har en tendens att häva ur sig spydiga och otrevliga kommentarer till allt och alla om man inte är försiktig med dialogvalen. Spelet är ändå rätt intressant, men om jag jämför med andra multiformatspel som Just Cause 2 eller Mass Effect 2 så känns det riktigt amatörmässigt ibland. Hur som helst skulle jag rekommendera det till den som är intresserad av spel som liknar Mass Effect 2, Deus Ex, System Shock eller liknande. Det är kanske inte lika bra, men den sortens spel växer inte direkt på träd. Tyvärr.
Visst, jag är den nyaste i gruppen; Sarge, Sweetwater och Haggard har varit med ett bra tag. Men ändå. Vi överlevde ju hela historien i Serdaristan härom året. Tillsammans.
På något vis är det ändå jag som måste göra allt grovjobb. Visst, det är kul att köra stridsvagn och skjuta minigun, men en del annat… Till exempel nu alldeles nyligen så kom sergeanten på en briljant idé. Han och de andra ligger tvärs över en flod från ett fiendeläger och pepprar på. Vad är mitt jobb? Jo, att hoppa ner i floden (vid ett vattenfall!) och skjuta anfallande fiender i flanken. Utan ordentligt skydd. Utan täckning av mina kamrater. Utan någonstans att ta vägen. Med ett vattenfall i ryggen. Och nu! Vi hittade nyss ännu en fiendebas. Vi har stormat den flera gånger nu men inte lyckats slå ut fienden. Varför då? Tja, de är tre, fyra gånger så många och har två attackhelikoptrar på sin sida! Planen den här gången? "Preston, ta hand om helikoptrarna så fixar vi soldaterna.". Ursäkta? Ok, jag själv mot två toppmoderna ryska attackhelikoptrar, hur svårt kan det vara? Svårt. Om de övriga i gruppen åtminstone kunde hålla tillbaka fiendesoldaterna så jag slapp ha en AK i ansiktet samtidigt som jag försökte sikta med mina missiler. Faktum är att de andra sällan lyckas skjuta någon. De blir nästan aldrig träffade heller. Om de blir träffade rycker de bara på axlarna och kliver upp igen. Även efter en direktträff från en artillerigranat! Är de odödliga? Måste det komma en kille med ett svärd och hugga huvudet av dem för att de ska dö? Finns de över huvud taget eller är det bara jag som hallucinerar? Är vi bara jag?
Här sitter jag, geväret i hand, i väntan på mörkret. Förhoppningsvis kommer den farliga kimeran kräla upp ur avloppet när mörkret fallit. Förhoppningsvis kan jag fälla den med ett par snabba skott från mitt specialbyggda Lynxgevär. Men mest av allt... hoppas jag att den inte kan klättra...
Läste för en stund sedan att Steam med största sannolikhet är på väg till Mac! Det verkar som om flera spel också kommer konverteras, såsom Left 4 Dead, Portal m.fl. Om detta är sant (och det verkar det vara med tanke på att Valve skickat ut subtila hintar... se http://www.rockpapershotgun.com/2010/03/03/valves-big-fat-hint-steam-for-macs/ ) så är det nästan en revolution för spelande på OS X. Med lite tur innebär det också att andra speltillverkare börjar satsa på Mac-versioner av sina spel. Tills dess att Steam dyker upp kan vi i alla fall köpa spel på GamersGate (http://www.gamersgate.com), Deliver2Mac (http://www.deliver2mac.com/) m.fl ställen.
Jag är väldigt svag för det mesta inom sci-fi och när vi snackar PC-spel med strategiinslag så blir jag lätt knäsvag. Flotilla verkar vara en lite mer avancerad variant av Strange Adventures in Infinite Space, vilket är rätt lockande. Spelet är precis nedladdat och jag återkommer med tankar.
Visst, den ser trevlig ut, men håller den verkligen måttet? I mitt eget tycke så är den lite väl mycket en förstorad iPod. Visserligen är det trevligt att kunna synka in mina gamla iPhoneappar, och det är också sant att framtidens iPad-apps kan bli riktigt, riktigt bra men räcker det?
+ Stor, bra skärm Funkar med existerande appar Bra bokläsare (iBooks) - även om eBläck nog egentligen är bättre... Bra batteritid - ca 10 timmar användning och en månads standby iWork - Då blir det lätt att faktiskt göra lite jobb på den WiFi + 3G Email + Webben -
Ingen multitasking. Alltså inget surfande samtidigt som man tittar på film t.ex. Ingen kamera
Inget centralt lagringsutrymme? (så man kan komma åt t.ex. ett dokument från flera olika applikationer)
Inte innovativ nog?
Problemet är väl att den inte gör så väldigt mycket mer än en iPod/Phone eller en Netbook. Helst skulle jag väl ha velat ha en tablet som körde OS X. Nåväl, jag lär väl köpa en förr eller senare....
EDIT: Som jag skrev i en kommentar här nedanför så var ovanstående den omedelbara reaktionen efter att ha sett livebloggningen från presentationen. Efter att faktiskt ha funderat över saken (se bl.a. inlägget här ovanför) så tror jag nog att det finns gott om användningsområden för den. Det som kommer avgöra det hela är troligen programmen på AppStore, och med tanke på vad som numera finns till iPhone (och därmed till iPad) så kommer det nog nästan bli ett måste att köpa en iPad, i alla fall för mig.
Hittade nyss det här 4X-spelet på matrixgames.com. Det ska tydligen komma ut när som helst och verkar väldigt ambitiöst för en (i princip) enmannaproduktion. Jag är vansinnigt svag för 4X-genren; några favoriter är Masters of Orion II, Space Empires IV, Galactic Civilizations 2 & Sword of the Stars. Tyvärr brukar de flesta spelen i den här genren mer handla om strategi/taktik än utforskning. Det här spelet verkar fokusera mindre på micromanagement och mer på att styra de större dragen, inklusive utforskning.
Kanske blir spelet det som Masters Of Orion III försökte bli (ett 4X-spel med makroperspektiv). Hoppas går ju.
